.

Idag kom vi hem. Tio minuter tidigare än beräknat. Men fyfan va bra vi har haft det. Hände ganska många saker sen jag skrev sist. Den allra största var när pappa ringer när vi står i säkerhetskontrollen på arlanda. Morsan börjar böla. Farfar är död. Vet inte vad jag ska känna eller tänka. Har inte gråtit en enda liten tår. Känner mig ganska hemsk. Hade inte träffat honom sen farsdag förra året, FÖRRA ÅRET! Borde fan ha hälsat på honom lite oftare. Usch orkar inte ha ångest igen. Pappa sa att det var ändå dags. Han har ju vart sjuk så länge. Kanske är det sant. Kanske inte. Hjärtfel trodde dom, men vi vet inte säkert. Pappa skulle ringa till ks. Orkar inte prata med ngn, inte ens morsan. KOM HEM FREJA NU NÄR JAG BEHÖVER DIG! Fan va jag saknar bruden. Thailand. I tre jävla veckor. Kommer jag stå ut? Det är väl upp till bevis.